Kina, del 1
Nu ska ni få hälsa på i Kina! (och jag blir alldeles respirrig av att titta på bilderna)
Resan tog väldigt mycket längre tid än vad som är bekvämt för en flygresa, och maten var, som ni ser, inte någon höjdare. Förutom en liten chokladkaka som vi fick på första flyget. Mellanlandade gjorde vi i Istanbul.
Vi landar i Peking (Beijing). Taxichauffören på flygplatsen kan inte läsa vanliga bokstäver och det krävs lite krångel för att han ska förstå vilket hotell vi ska till. Trafiken är dessutom fantastisk, så det tar en himla lång tid i alla köer. Vi checkar in, provligger sängen och springer sedan ut för att skaffa mat. Vi ser en KFC skylt och jag övertalar Malte att vi ska äta där, men inte tusan hade dom några nuggets eller pomme där inte! Det var nämligen kedjan "Mr Lee" som har kopierat i princip allt (utom maten) från KFC. Intelligent som jag är tar jag nudlar första kvällen vi ska äta med pinnar. Kan säga att det gick sådär, hade nudelstänk över hela tröjan.. (och det blev nya och fler varenda dag efter det, så tillslut slutade jag bry mig.)
Nästa dag tar vi oss efter ett litet missöde med en cykeltaxi till Himelskafridens torg och Förjudna staden. Där var det så kinesiskt som det bara kan bli, himla roligt! (Har hur många bilder som helst här innifrån, det ser så himla fränt ut med alla lejon och hustaken!)
Efter det gick vi till en liten marknad där man kunde köpa diverse småkryp och annat trevligt. Vi höll oss till majskolvar.
Ny dag, nya äventyr. Vi hyrde bil och chaufför från hotellet och började med att åka till os-stadion ("fågelboet").
Sedan for vi till muren, och det var så himla fränt!!
Lunch åt vi på ett väldigt äckligt och kallt ställe (hygien vet de inte vad det är och inte har de värme inomhus heller, det kostar ju pengar). Dom försökte lura oss på massor pengar och tillslut, efter att ha prutat i kanske 30 min så nöjde vi oss och åkte vidare med väldigt dåligt humör.
Sedan bytte vi till ett billigare hotell. Och så här såg sovrumsdelen ut.
Och vi var på marknad.
Och så gick vi på en lite finare restaurang, där de faktiskt kunde prata lite halvtaskig engelska. Jag är ju dock lite kinkig med maten, så medans Malte åt pekinganka så tog jag någon bön-grej (som var jättelätt att äta med pinnar, för en gångs skull). Och så åt jag en fluffig "pannkaka" och när jag bad om att få lite sylt till den så fattade inte servitören så jag försökte förklara på alla möjliga sätt och ordet "jordgubbar" förstod han, och gick för att prata med kocken. Han kom, väldigt nöjd, tillbaka med en liten skål men "blue-strawberry-jam". Det var blåbärssylt, och troligtvis kunde han inte säga blåbär på engelska, eller visste inte skillnaden. Eller så försökte han lura mig, och hoppades att jag skulle tro att dessa blåa jordgubbar var någon fin specialitet. Gott var det iallafall.
Kommentarer
Postat av: Anonym
coooooolt!
Trackback
