Malaysia, del 2


När vi anlände med bussen till Kuala Lumpur, huvudstad i Malaysia, hade vi siktet inställt på Chinatown. Och dit kom vi ganska snabbt, med hjälp av Maltes kartläsarförmåga och lite tjat från mig. I Chinatown bodde vi sen på ett hotel vi läst om i förväg, som hette något så logiskt som Chinatown Hotel, och killen i receptionen var faktiskt riktig kines och överallt stod skyltar på kinesiska och utanför fönstret var det marknad varenda kväll. Det var nästan lite nostaligskt att hamna i detta lilla låtsas-mini-kina. 


Vi hängde på marknaden varenda kväll. På ett ställe så fick man plocka ihop en massor grillspett med diverse saker (bläckfisk, majs, fisk, broccoli, och en hel massor annat) och dit gick vi minst två gånger, för det var ganska billigt, och dessutom så var det så kul att plocka ihop sina pinnar och sedan ge dom till kocken och så grillade han just dom man valt ut. 




Kanske två kvarter bort låg det en till marknad. Där provade vi en ny sorts pannkaka, inte lika god som den thailändska, men god ändå. Och så drack vi smoothie och jag köpte djungel-honung.


Om man promenarade kanske tio minuter till så kom man till Little India. Där var det marknad och affärer överallt och folk ute fast att det var sent och det var himla mysigt! Det fanns kanske inte så mycket för oss att köpa egentligen, mest slöjor och tyg och såntdär. Lite konstiga kryddor köpte jag iallafall med mig hem till min mor.




Vi åkte högst upp i den ena spetsen av Twin Tower. Extremt organiserat med tidsbokning i förväg, speciella färggrupperingar och säkerhetskontrollen innan var rätt lik den på flygplatser. Himla fränt iallafall.




Mitt i staden finns det en plätt djungel och vi fick etthundra bett av något kryp, så vi gick mest raka vägen igenom, och när vi kom ut på andra sidan förundrades vi en stund över vilken himla kontrast djungeln var mot skyskraporna vi varit uppe i för bara några timmar sen. 



Vi besökte en vanlig park en dag också. Där åt vi glass och tittade på sköldpaddor och fåglar och svettades så att vi trodde att vi skulle gå under. Himla puckat att ge sig iväg till en park under dagens varmaste timmar...


Det sista vi gjorde i Kuala Lumpur var att gå på festival. Jag var kanske inte jättetaggad, och dom enda låtarna jag kände till framfördes utav Flo Rida. Det var ett jäkla krångel att få taxi tillbaka in till stan, för taxibiliarna i asien ska alltid krångla och tjaffsa om priset och hurvida de ska köra på taxametern eller inte. Tidigt nästa morgon begav vi oss till Singapore. 

Malaysia, del 1


Från Koh Lipe åkte vi båt till Langkawi. Öarna ligger himla nära varandra, så det tog bara ett par timmar att ta sig från ena stället till andra (dock så hade det gått himla mycket fortare om man inte var tvungen att åka buss på langkawi till ett speciellt tull-ställe och sedan tillbaka till hamnen). Så här bodde vi iallafall. På nedersta våningen, ganska långt till vänster. 


Här åt vi frukost ett par gånger. Youghurten var inte alls som vanlig youghurt, utan lite mer som gammal filmjölk, men det slank ner ändå. Annars åt jag ju mest pannkakor till frukost, så lite omväxling var skönt.



Här blev vi stammisar. Köpte grönaäppel-smoothie en gång om dagen tills jag insåg att anledningen till att jag börjat få så himla ont i magen om eftermiddagarna var just dessa äppelshakes. Himla tråkigt förstås, men då drack jag vattenmelon och apelsin istället. 


 
Vi åt ganska mycket god mat och drack många goda drinkar. Kycklingspetten var dock ingen höjdare, flera bitar var liksom alldeles rosa.



Speciellt en kväll, när vi åt på The Cliff (där vi kvällen innan druckigt supergod strawberry margerita) så var maten himla bra. Det kan ha varit vår sista kväll på ön, för jag kommer ihåg att jag köpte matsäck till dagen efter på vägen tillbaka till hotellet. 
 


Och så var vi på ett ställe där det fanns massor djur, mest fiskar, och det var så jävla coolt att se alla fiskarna som jag sett när vi snorklade. Precis en sån haj som ni ser på bilden har jag sett alldeles nära på riktigt i havet (och visserligen blev jag skitskraj och tog mig till land rätt direkt, men ändå). Och nemo förstås, första gången jag såg nemo på riktigt var jag så himla glad. 








En dag åkte vi linbakna rakt upp i bergen och där hade dom byggt en bro som inte såg ut att sitta fast ordnetliget och utsikten var himla frän. Vi var liksom ovanför molnen.



Varje kväll var det nattmarknad någonstans på ön och vi besökte ett par av dom. Jag köpte tillexempel kaffe till pappa.



Och så var vi på en båtutflykt och träffade apor som kunde simma och som klättrade upp i trädtopparna när vattennivån blev för hög. Och så såg vi minst femton örnar! Killen som körde båten slängde ut mat åt dom i vattnet, och helt plötsligt så var dom överallt!
 

Thailand, del 5 (hit kommer vi åka tillbaka)

Välkomna till Koh Lipe! Den finaste platsen på hela jorden tror jag.
Om det finns ett paradis, då är det den här ön.


Obligatorisk kvälls-bananpankaka-med-nutella! Det fanns bara en väg på Koh Lipe, och det här pannkakshaket låg i "våran" ände utav den. Det var egentligen bara en bred sandväg, men de andra vägarna var å andra sidan mest bara stigar genom djungeln. Bodde gjorde vi på den största stranden och rummet var en bungalow, fast mer som radhus. Egen uteplats med tillhörande sällskapssjuk katt hade vi.



Första frukosten på ön. Pannkakorna stektes på beställning, och gissa om jag var glad! Jag gick nog både en och två gånger och hämtade fler.. Dessutom fanns det mini-bananer att ha till.

En dag hyrde vi en longtail med chaufför, så himla lyxigt! Sedan tog han oss till ett par platser som vi och killen på turistbyrån bestämt. Som lunch hade vi med oss chips och en stor vattenmelon (som vi delade med gubben som körde såklart). Och det var så fruktansvärt fint att det inte går att beskriva i ord och inte ett enda foto gör det rättvisa och jag sa kanske sjuttioelva gånger att "nu har vi det så himla bra". Hela dagen var alldeles perfekt och vi fick till och med hälsa på dom blyga aporna, som inte var vana vid turister. Och inte en sekund längtade jag hem och inte en enda gång tänkte jag att "det vore bättre om..."




"Våran" strand.



Lokalbefolkningen på Koh Lipe är havssigenare och många av barnen har aldrig varit i en stad, har aldrig sett en bil. En kväll gick vi igenom en utav deras byar och spanade lite, och kära hjärtanes så dom lever. En gemensam plats att tvätta sig på, det stod kanske fyra kvinnor och öste vatten över sig och varandra från en tunna i mitten och husen är knappt värda att kallas hus, det är skjul på höga pålar (för att slippa djur). Å andra sidan så får dom vara i paradiset varendaste dag.




Sista kvällen gick vi till Sunset Beach som var mysigt men inte hade någon ovanligt fin solnedgång. Något som var ovanligt fint var dock barerna på våran strand. De hade lagt ut mattor och kuddar/dynor i sanden, en liten uppochnervänd trälåda till bord och upplyst med bara stearinljus. Så ofattbart mysigt att ligga med en drink i handen och spana ut över havet och solen som sakta gick ner. 


Och det här var vårt sista stopp i Thailand. Visumet gick ut och vi åkte vidare till Malaysia. Men när jag här hemma längtar tillbaka till våran resa, ja då är det det här jag saknar. Havet, allt det vackra, pannkakorna, värmen och så den enorma lyxen att bara vara med Malte hela dagarna och inte göra något annat än vad vi själva vill när vi vill. Jag är etthundra procent säker på att jag kommer åka till den här ön igen.

Thailand, del 4

Till Koh Phi Phi anlände vi med båt framåt eftermiddagen och letade direkt upp Mosqito Diving, som Malte kollat upp innan. Det var nämligen dags för dykarcertifikat. Dom erbjöd oss ett rum på dykarskolan och vår svenske instruktör varnade oss för att det var låg standard. Vi kollade runt bland hotell i närheten, men ingenting var ens i närheten så billig som dykskolans rum, så vi tänkte att vi slår till, vi provar en natt.



Nästa eftermiddag checkade vi in på hotell. Vi (kanske mest jag) klarade oss inte utan svalkan från AC och toa på rummet.




Vi började plugga redan samma kväll och fortsatte direkt nästa morgon. Efter lunch plockade vi isär och satte ihop dykarutrustningen hundrafemtio gånger och sedan hoppade vi i dräkterna och knallade ner till havet. Jag trodde jag skulle dö. Alla övningar gick jättebra och vi fick beröm båda två, men jag var så fruktansvärt rädd hela tiden så efter den där timmen under vatten så skakade jag i hela kroppen till långt in på natten och jag bara kände att det här går inte, jag vill inte göra det igen. Jag bestämde mig hur som helst för att prova på det planerade dyket nästa morgon.



Efter en sömnlös natt ändrade jag mig och hoppade av. Det skulle ju vara en kul grej, och jag fick bara panik. Jag följde iallafall med ut på båten när Malte gjorde sina första dyk, och även om jag missade en massa spännande saker så såg jag iallafall en sköldpadda!




Koh Phi Phi var katternas ö. Stora och små i vartenda gathörn. Jag sa kanske tio gånger om dagen att "snällaa, henne kan vi väl ta med hem?"


Vi hittade ett jättebra frukostställe.




Det var så himla fint nere vid båtarna en kväll, så jag var tvungen att ta tusen bilder.



Restaurangbesök.



På eftermiddagspromenad bland butikerna.



Helt oförberedd träffade jag apor för första gången! Och jag vågade inte gå så nära, så jag drog på full zoom när jag skulle fota, och helt plötsligt så är det någon som klättrar upp för mitt ben! Jag hade inte sett apungen som kom skuttande på marken framför mig och jag gallskrek och sprang tillbaka till Malte. Ett par leriga tassavtryck på vänstra benet var mitt bevis för det inträffade. 



Vet inte riktigt varför, men mitt skrik och snabba flykt till Malte fick bara aporna att följa efter. Här försöker han lite diskret sno min kånken. (Jag ska säga att jag ver nervös. Hade ju allt i väskan, pass, pengar och hotellnyckel.)



Vi kämpade oss upp till en utkiksplats för att se på solnedgången. Svettigt må jag säga!



Och en dag åkte vi ut på utflykt. Båten var fullproppad och lunchen var inget vidare, men vi träffade apor igen och Malte snorklade jättemycket och jag litegrann (blev liksom lite rädd för vatten efter den där timmen under ytan). Fiskar överallt och så himla fint vatten. Allt var fint förresten.


Och det här skulle man kunna säga var Koh Phi Phi. Jag åt en nedrans massa bananpannkakor med nutella här, men dom ser liksom inte så trevliga ut på bild. Men kanske.. tja.. Mellan 1 och 3 varje dag iallafall. (Hade ett pannkakshak precis brevid hotellet.) Ön som står näst på tur är Koh Lipe, och där får jag nästan lov att välkomna er till paradiset!

Thailand, del 3

När jag blev frisk tog vi båten tillbaka till fastlandet och sen så bar det av mot Phuket. Det blev både buss och minibuss och en massa väntetid. Dessutom var det hemskt otäckt att åka minibussen, han som körde kan knappast ha haft körkort och körde om och körde för fort hela tiden och det kändes lite som att vi skulle sluta så som vi hört om ett annat svenskt par i Thailand, som dog i en minibussolycka bara någon vecka tidigare. Tillslut sa Malte till chauffören, men det hjälpte inte mycket. Hur som helst kom vi fram hela och utan sjukhusbesök, om än lite åksjuka.


Vi tog en tuk-tuk högt upp och så spanade vi ut på stränderna Karon, Kata och Patong. Bodde gjorde vi på Patong, den längs bort på bilden, och också den med mest party och sexturism. Det var faktiskt ganska jobbigt ibland, alla dessa stackars thailändskor och alla dessa äckliga europeiska män. 


En dag åkte vi på en jättehärlig utflykt. Det var vi, en danska, tre kineser och så en hel massa ryssar som tog över hela båten.. Men oj, så fint det var!


Man fick dricka så mycket vatten och läsk man ville ombord på båten, och det var så himla roligt att slå ner sugröret genom plastlocket på "vattenburken" så jag drack en hel massa. (Försökte pricka mitt i elefanten, och dom två sista försöken blev mitt i prick!)



När vi hade åkt i kanske en timma eller sådär så kom vi ut till "James Bond Island" (en bond-film är inspelad där, som ni säkert förstår) och där kunde inte de stora båtarna komma in, så mitt ute i vattnet fick man klättra över till en vinglig longtail. Under resten av utflykten så fick kameran ligga i säkert förvar i min väska, för vi åkte kajak inne i laguner (!) och genom tunnlar i berget och jag vågade inte ta upp den för jag var så rädd att den skulle drunkna i havet. Men föreställ er bara klarblått vatten och höga berg fulla med växter och säkert en och annan apa. Det var så himla fränt, ett par gånger fick vi lägga oss ner i kajaken för att komma igenom springorna i bergen och när man kom ut på andra sidan.. ett rum inne i bergen alldeles grönt och blått vart man än tittade. 


En kväll åt vi på en svensk restaurang med svensk meny och svensk kock! Jättekul! Malte började med toast skagen, såklart, och så åt vi oxfile med bearneisås och det hela avslutades med den obligatoriska glassen! Hemlängtan var ganska stark efter sjukhusbesöket och sådär, dessutom så hade vi varit borta i en och en halv månad här, så lite svensk mat var verkligen på sin plats! 


Morgon och kväll på hotellbalkongen.

Och det var Phuket. Vi var nere på stranden ett par gånger också, men det var bara hudratals solstolar på rad och inte ens jättefint vatten. Så ganska snart så åkte vi vidare. Och nästa gång ni får hälsa på i Thailand så blir det på Koh Phi Phi, och dit kära vänner, dit måste ni åka allihop!

thailand, del 2

Och så, efter mycket krångel, så satt vi på en buss mot Koh Samui.



Hotellrummet var litet, men det fanns ett kylskåp och vi fick varsin flaska vatten varje gång städerskan kom. Dessutom så var poolen skitbra och stranden helt inkredibelt fin! 


Ganska mycket tid spenderade vi i varsin solstol, ibland åt vi lunch, ibland drack vi shake och ibland åt vi vattenmelon. Badade gjorde vi ofta. Paddlade kajak fram och tillbaka längs med stranden gjorde vi en dag. (Jag var skitnervörs så fort vi kom "för långt" ut..) 



Jag skaffade mig en rejäl hatt, för jag hade fått några solprickar och var jätterädd att få fler. Jag kände mig hemskt ful i min hatt, men det var minst sagt skönt!



Stranden.



Kvällar.


En dag så red vi på elefant! Så himla läskigt och kul och fränt!



Och Malte vågade (nästan) bada i ett vattenfall!



På alla hjärtans dag så firade vi med massage på eftermiddagen och sen gick vi till en jättebra restaurang på stranden och de hade ett bord ute i vattnet och maten var jättegod och jag fick en ros utav personalen (eller, de gav den till malte så han kunde ge den till mig). Fast jag fick så himla ont i magen halvvägs genom middagen så tillslut fick vi gå hem. Och sen blev jag sängliggande i ganska många dagar.


Tillslut så sa både mamma och Malte att nu är det dags att gå till läkare, så det gjorde jag. Blev lite undersökt och fick prata med en doktor. Fick med mig fyra olika mediciner tillbaka till hotellet (jag åt inte alla för det tyckte jag inte behövdes) och vi fick ställa in utflykt och skjuta upp avresan både en och två gånger. Men sakta men säkert så blev jag bättre, och tillslut tog jag mig ut från hotellrummet igen.

Thailand, del 1

Och vi landade i värmen. Det var hemskt när vi klev av planet, och jag minns att jag tänkte "det är inte så här varmt hela dagarna, det är bara för att solen har legat på här som det är så varmt just nu" men det var inte just då, det var hela tiden, dygnet runt. Vi hade bestämt oss för ett hotell som vi läst om i en av våra guider, Royal Hotel, så dit tog vi en taxi (som inte hittade helt rätt).
Hotellet låg vid Khao San och där åt vi vår första Thailändska måltid. (Jag blev inte frälst av den "fantastiska" maten.) Och jag tänkte att det är iallafall bättre än i Kina.
Grannarna.
Vi shoppade ganska mycket på Pratunam (hysteriskt billigt men förbjudet att prova kläderna, som oftast är sydda av personen som säljer dom). Men en dag var vi och kikade på ett tempel med massor byggnader med guld och färgglad mosaik överallt och jag var tvungen att ha långärmat och långkjol (malte fick låna byxor och kortärmat som ni ser på bilden) och jag trodde att den där kjolen skulle ha ihjäl mig. Det var så fruktansvärt varmt så jag hade kunnat åka hem med en gång. Jag hade mer eller mindre panik och gnällde och klagade och sa massor fula saker tills vi gick ut därifrån och jag fick ta av mig kjolen och köpa kall jordgubbsfanta.
Sen gick vi raka vägen tillbaka till hotellet och badade.
En liten marknadsgata där dom flesta inte verkade sälja så mycket.
Frukost. (Himla kul med mini-bananer!)
Resten av kvällarna i Bangkok höll vi oss på Khao San, vi gick på fotmassage, thaimassage och det var här jag första gången smakade och blev förälskad i bananpannkaka med nutella.
Malte hade blivit lite långhårig och gick till frisör och fick det klippt.
Vi blev också stammisar här, en smoothievagn precis i början utav Khao San. Vi köpte morgon-smoothie efter frukosten påhotellet, vi tog en eftermiddags-smoothie när vi kom tillbaka från våra utflykter, och ofta så tog vi oss en smoothie på vägen hem när det började bli läggdags. Jag provade massor varianter, och jordgubb/passionsfrukt och vatenmelon/apelsin/passionsfrukt var bara ett par av mina nya favoriter.

Hongkong

Välkommna till Hongkong!
Här åt vi bland annat köttbullar på ikea! Och det var så himla kul, för mitt bland alla asiater så är det bilder på svenska skogar och det heter "lingondricka", "choklad" och "smaklig måltid". Jag var näst intill lyrisk, och tvingade Malte att åka dit en andra gång, för mera köttbullar och svenska.
Och så var vi på Disneyland! Så himla fantastiskt och underbart och jätteroligt! Kalle, mimmi och alla andra var ute för fotografering och vi tittade på en massa shower och åkte karuseller och allt är liksom så perfekt och verkligen en helt egen värld med disneymusik var man än är. Vi var så himla, himla trötta när vi satte oss på tåget tillbaka till hotellet. (Fattar inte varför nalle puh-bilden hamnar åt fel håll, men vi får leva med det.)
Hongkong var ungefär som Kina, fast väldigt mycket dyrare, fräschare och trevligare. Bättre mat, bättre engelska och lättare att förflytta sig. Dom var liksom snäppet vassare än kineserna.
Vi bodde i Kowloon, Tsim Sha Tsui och ett par gånger tog vi båten över till Hongkong Island. En dag åkte vi buss upp för smala, slingriga vägar upp i bergen och när vi kom fram fick vi en minst sagt häftig utsikt!
Tsim Sha Tsui var en massor smala krokiga gator, masor, massor folk och hur mycket affärer och restauranger som helst. Vi bodde mitt i smeten, med bara fem minuters promenad till färjorna, och det var aldrig lugnt och stilla någonstans.
Förutom på de mindre öarna. Klev man av efter ungefär 40 min så var man nästan mitt ute i ingenstans, små öar utan motordrivna fordon, utan skyskrapor och nästan utan allting förutom det man faktiskt behöver. En eller ett par små restauranger, någon litet mataffär och så, förstås, en strand. Vi pallade klementiner och njöt av den friska luften.
Och det var Honkong det. (Vi hittade förresten ett H&M! Ojojoj, vad jag var glad. Riktiga prislappar, storlekar och provrum!) Jag var nog lite kamera-trött här och dessutom så var vi inte här speciellt länge.
Vi köpte nämligen flygbiljetter och flög till världens varmaste stad: Bangkok!

Kina, del 3

Från Xi'an tog vi flyget till Guilin, en av våra bästa städer i Kina.
En dag åkte vi ut till en by uppe i bergen och där hade alla tjejer jättelångt (världens längsta) hår för dom klipper sig bara två gånger i hela livet om vi förstod rätt, och dessutom sparade dom det avklippta håret. Vi fick se en lite show där dom sjöng och visade gamla redskap och, såklart, håret. Och så fick vi smaka en klump med stekt ris (som jag inte åt) och en liten kopp med riste som smakade stjärt. Och när man skulle gå ut därifrån så nöp dom en jättehårt i rumpan.
Sen fick vi lunch (bland annat bamburör med ris i) och efter det gick vi i vad kändes som flera timmar på smala trappor uppför ett berg för att titta på risterasser. Fast det var så dimmigt så vi såg inte speciellt mycket, utan blev mest blöta. På toppen delade Malte och jag på en kexchoklad som han hittade i väskan.
Det var hur som helst fint ändå och när vi kom ner så passade vi på att fotografera oss lite.
Nudelfrukost på ett litet hak. Kostade ungefär fyra kronor.
Vi bodde precis vid en trevlig park i Guilin, och eftersom att det nyss varit nyår och hela Kina var ledigt så var det massvis med folk ute och pynt i varenda träd.
Från Guilin tog vi en liten endagsutflykt till Yangzhou. Det var en himla trevlig liten stad/by och på kvällen så var vi på en himla populär årig företällning, där det var massor lokala fiskare och annat folk som åkte runt i vattnet och det var massor fräna ljuseffekter.
Mer nudlar och hotellrummet (där satt förresten röret från handfatet till avloppet löst, så ibland trillade det av).
Från Guilin tog vi en nattbuss till Guangzhou. Det var minst sagt en hemsk resa, men med lite hjälp från en kines som kallade sig Frank (som hade pluggat i usa och därför kunde engelska) så hittade vi tillslut till ett trevligt hotell där vi kunde sova lite. På bilden: grillade ostron.
Vårat standardhak i Guangzhou. Här åt vi både frukost och lunch när det passade sig. (Jag tog dessutom samma rätt varje gång, fast ibland fick man sås och ibland inte, så lite variation blev det.)
På en marknad köpte sig Malte ett instrument som han tutade lite i.
Vi gick på Zoo för tjugofem kronor och klappade giraffer och tittade på pandorna till exempel.
Och nu har ni fått se litegrann utav varje stad vi besökte i Kina!
Nästa stopp: Hongkong!

Kina, del 2

Det är dags att lämna huvudstaden. Det är lite knepigt att få biljetter, men andra gången vi går (till samma biljettkassa men en annan dag) till tågstationen får vi biljetter. Liggvagn i tjugo timmar. Extremt många stackars kineser står upp hela resan. Vi håller på att missa våran station, för ingen säger något. Vi snubblar hur som helst av, i Xi'an!
Så här flott bor vi i Xi'an. Det finns ingen värme (eller iallafall så får inte vi igång den) så vi sover fullt påklädda med flaskor som vi häller kokande vatten i, så vi inte fryser ihjäl. Dessutom så smäller det utanför, varje kväll. Det låter som någon har en pistol, men vi hoppas på fyrverkerier (som vi aldrig ser). Det kostar inte ens 80kr/natt.
I Xi'an åker vi och tittar på Terrakottarmén, det är en enorm samling med soldater (alla ser olika ut, med olika frisyr och ansikten och så) som skulle skydda kejsaren i hans nästa liv. Ett helt mini-kina under marken.
Till kvällsmat äter vi nudlar. Man bara kokar vatten i vattenkokaren och häller i kryddpåsarna (fast inte allt, för då blir det hemskt starkt).
Det blev en hel del banan och klementiner åt vi så det började växa ut ur öronen. Det ingick nästan aldrig frukost på hotellet, det fick man lösa bäst man ville själv.
I Xi'an slutar silkesvägen (om jag inte har blandat ihop städerna). Där fanns ganska många muslimer, och dom bodde lite i egna kvarter och där fanns det världens marknad med mat, mat, mat överallt. Vi åt kebab på lite kinesiskt vis!

Kina, del 1

Nu ska ni få hälsa på i Kina! (och jag blir alldeles respirrig av att titta på bilderna)
Resan tog väldigt mycket längre tid än vad som är bekvämt för en flygresa, och maten var, som ni ser, inte någon höjdare. Förutom en liten chokladkaka som vi fick på första flyget. Mellanlandade gjorde vi i Istanbul.
Vi landar i Peking (Beijing). Taxichauffören på flygplatsen kan inte läsa vanliga bokstäver och det krävs lite krångel för att han ska förstå vilket hotell vi ska till. Trafiken är dessutom fantastisk, så det tar en himla lång tid i alla köer. Vi checkar in, provligger sängen och springer sedan ut för att skaffa mat. Vi ser en KFC skylt och jag övertalar Malte att vi ska äta där, men inte tusan hade dom några nuggets eller pomme där inte! Det var nämligen kedjan "Mr Lee" som har kopierat i princip allt (utom maten) från KFC. Intelligent som jag är tar jag nudlar första kvällen vi ska äta med pinnar. Kan säga att det gick sådär, hade nudelstänk över hela tröjan.. (och det blev nya och fler varenda dag efter det, så tillslut slutade jag bry mig.)



Nästa dag tar vi oss efter ett litet missöde med en cykeltaxi till Himelskafridens torg och Förjudna staden. Där var det så kinesiskt som det bara kan bli, himla roligt! (Har hur många bilder som helst här innifrån, det ser så himla fränt ut med alla lejon och hustaken!)
Efter det gick vi till en liten marknad där man kunde köpa diverse småkryp och annat trevligt. Vi höll oss till majskolvar.



Ny dag, nya äventyr. Vi hyrde bil och chaufför från hotellet och började med att åka till os-stadion ("fågelboet").
Sedan for vi till muren, och det var så himla fränt!!
Lunch åt vi på ett väldigt äckligt och kallt ställe (hygien vet de inte vad det är och inte har de värme inomhus heller, det kostar ju pengar). Dom försökte lura oss på massor pengar och tillslut, efter att ha prutat i kanske 30 min så nöjde vi oss och åkte vidare med väldigt dåligt humör.



Sedan bytte vi till ett billigare hotell. Och så här såg sovrumsdelen ut.
Och vi var på marknad.
Och så gick vi på en lite finare restaurang, där de faktiskt kunde prata lite halvtaskig engelska. Jag är ju dock lite kinkig med maten, så medans Malte åt pekinganka så tog jag någon bön-grej (som var jättelätt att äta med pinnar, för en gångs skull). Och så åt jag en fluffig "pannkaka" och när jag bad om att få lite sylt till den så fattade inte servitören så jag försökte förklara på alla möjliga sätt och ordet "jordgubbar" förstod han, och gick för att prata med kocken. Han kom, väldigt nöjd, tillbaka med en liten skål men "blue-strawberry-jam". Det var blåbärssylt, och troligtvis kunde han inte säga blåbär på engelska, eller visste inte skillnaden. Eller så försökte han lura mig, och hoppades att jag skulle tro att dessa blåa jordgubbar var någon fin specialitet. Gott var det iallafall.

RSS 2.0