- Julia Larsson -

Det är dags att lämna huvudstaden. Det är lite knepigt att få biljetter, men andra gången vi går (till samma biljettkassa men en annan dag) till tågstationen får vi biljetter. Liggvagn i tjugo timmar. Extremt många stackars kineser står upp hela resan. Vi håller på att missa våran station, för ingen säger något. Vi snubblar hur som helst av, i Xi'an!

Så här flott bor vi i Xi'an. Det finns ingen värme (eller iallafall så får inte vi igång den) så vi sover fullt påklädda med flaskor som vi häller kokande vatten i, så vi inte fryser ihjäl. Dessutom så smäller det utanför, varje kväll. Det låter som någon har en pistol, men vi hoppas på fyrverkerier (som vi aldrig ser). Det kostar inte ens 80kr/natt.

I Xi'an åker vi och tittar på Terrakottarmén, det är en enorm samling med soldater (alla ser olika ut, med olika frisyr och ansikten och så) som skulle skydda kejsaren i hans nästa liv. Ett helt mini-kina under marken.

Till kvällsmat äter vi nudlar. Man bara kokar vatten i vattenkokaren och häller i kryddpåsarna (fast inte allt, för då blir det hemskt starkt).

Det blev en hel del banan och klementiner åt vi så det började växa ut ur öronen. Det ingick nästan aldrig frukost på hotellet, det fick man lösa bäst man ville själv.

I Xi'an slutar silkesvägen (om jag inte har blandat ihop städerna). Där fanns ganska många muslimer, och dom bodde lite i egna kvarter och där fanns det världens marknad med mat, mat, mat överallt. Vi åt kebab på lite kinesiskt vis!